En av de största händelserna ägde rum den första november, Sverige delades in i elområden. En reform som slagit hårt mot alla elkunder i södra Sverige. Vi var många som innan reformen varnade för orättvisa priser. Och precis så blev det. Numera betalar elkunder i södra Sverige nästan 10 öre mer per kilowattimme för sin el jämfört med elkunder i norra Sverige. Prisskillnader på 10 öre motsvarar runt 2000 kronor per år för en eluppvärmd villa. De som tecknat bundna elavtal fick tidigt känna på prisskillnaderna, andra fick just sin första elräkning med elområden inkluderat. Jag är övertygad om att kunder i södra Sverige med rörliga elpriser kommer få lägre prisökningar än de som väljer bundna avtal. För det är dyrt att köpa bort risken med elområden, vilket gör de bundna avtalen dyrare än vad kostnaden i verkligheten blir. Men nu när reformen är genomförd, finns det något vi kan göra för att lindra dess negativa konsekvenser?
Jag är ordförande i Oberoende Elhandlare. Vi har med hjälp av en analys från Markedskraft tagit fram förslag på hur Sydsveriges kostnadsökningar för elområden skulle kunna begränsas. Förslaget går i korthet ut på att regeringen borde ge Svenska Kraftnät i uppdrag att garantera en kapacitet utifrån dagens elledningar och sedan genom motköp med utlandet se till att upprätthålla den balansen. Idag får Svenska Kraftnät (som har monopol på överföringen av el mellan elområdena) inför varje dygn bestämma hur mycket kapacitet de ställer till marknadens förfogande. Det leder till stor osäkerhet och onödigt höga elpriser. I december uppvaktade vi Näringsdepartementet i frågan och vi hoppas på en snabb handläggning. För det är helt orimligt att genomföra en reform som sänker företagens konkurrenskraft i södra Sverige och driver upp hushållens elkostnader, helt i onödan.
Inga prischocker 2011
Vår SIFO-undersökning på våren 2011 visade att det näst största hotet mot svenskarnas privatekonomi var elpriserna, bara arbetslöshet var ett större hot. Uppfattningen grundas i minnet av de två senaste vintrarnas elpriser. Det är huvudanledningen till att svenska folket började köpa sin el på nya sätt 2011. 2010 års populära vinteravtal fick riktigt fotfäste på marknaden 2011 och allt fler började köpa sin el som fond, tillsammans med andra. Allt för att undvika elprischocker.
2011 började med betydligt lägre elpriser än inledningen av 2010, då vi hade en rejäl elprischock. I februari 2010 landade det genomsnittliga spotpriset på över 1 krona, en extremt hög prisnivå. Ett så högt spotpris har vi inte haft sedan avregleringen 1996. I december 2010 var vi i närheten av samma prisnivå då det genomsnittliga spotpriset blev 86 öre per kilowattimme. Kan vi dra några slutsatser kring orsakerna till varför vi får dessa elprischocker? Ja, det kan vi faktiskt. De gemensamma nämnarna är att vi har haft problem i kärnkraften och låga nivåer i vattenmagasin samtidigt som det varit extremt kallt. Elpriset kommer alltid styras av elproduktion och förbrukning, men det finns ett antal förbättringar man kan genomföra för att kapa elpristoppar, exempelvis timvis mätning.
Under 2011 har vi dock varit förskonade från prischocker. Den högsta noteringen 2011 hade vi i januari, på 63 öre. Hösten 2011 har istället präglats av ovanligt låga elpriser. Vi har gått från ett extremt underskott i vattenmagasinen i våras till ett riktigt härligt överskott. Extrem nederbörd och en mycket mild höst är huvudanledningarna. Oktober var den billigaste oktobermånaden på 5 år. Den totala elkostnaden för en villa 2010 blev runt 25.000 kronor. Motsvarande siffra för 2011 kommer landa på runt 20.000 kr. Om man blickar ett år framåt kommer elpriset troligen sjunka ytterligare. Vår bedömning är att elräkningen för samma villa kommer gå ner med ytterligare 2 000 kronor 2012. Men i södra Sverige blir prisnedgången mindre.
Svenskarna blev egna producenter
2011 blev också året då allt fler svenskar valde att bli egna elproducenter, vindandelar blev en trend. Vi på Telge Energi började sälja vindandelar hösten 2010 och det gick mycket bättre än vi någonsin kunnat hoppas på. Det finns så många intressanta fenomen inbyggda i vindandelarnas affär. För det första får man köpa sin el till självkostnadspris och blir oberoende av eljättar och vad som händer på elbörsen. Man frigör man sig från en marknad med oligopoltendenser och blir istället sin egen producent. Samtidigt får man vara med och aktivt påverka utbyggnaden av vindkraften. Det kan knappast bli bättre. Jo, det kan det faktiskt! För som elkund i det utsatta elområde 4 är det än mer fördelaktigt att bli andelsägare. Att bli sin egen producent är det enda sättet att slippa prisdiskriminering och den extra överföringsavgift som området tvingas betala. Jag tror vindandelar är en milstolpe i elmarknadens utveckling.
Grön konsumentkraft
Jag besökte Klimatforum i början av december. Ett årligt forum där de främsta representanterna inom näringsliv, politik, forskning och myndigheter samlas och diskuterar hur vi kan minska våra klimatutsläpp. Många kloka tankar! Jag saknade bara ett perspektiv, ingen fokuserade på vad man kan åstadkomma med konsumentkraft. Visst behöver vi lagstiftning, stödsystem och en mer energieffektiv industri. Men vi måste också få kunden att vilja ha, efterfråga och köpa klimatsmarta produkter. Här spelar företagen en viktig roll. Om vi ska få till in energiomställning är vi helt beroende av att kunderna gör aktiva val. Vi testade nyligen konsumentkraften genom att som första elbolag börja sälja solel. Mitt i mörkaste november 2011 lanserades världens första elavtal med solel. Världspremiären var möjlig tack vare ett unikt avtal mellan Telge Energi och svenska solproducenter. Genom lanseringen introduceras ett tredje ben i den rena elen som nu förutom vind och vatten även består av sol. Men än så länge finns det bara ett begränsat utbud av solel. Att producera en kilowattimme solel kostar tre gånger så mycket som en kilowattimme vindel. Trots det verkar det finnas en betalningsvilja. Nu gäller det för elmarknaden att göra solel köpbart genom att paketera elavtal med sol i. Om politikerna initialt kan hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för solelen kommer vi troligen inom 5 år ha en marknad som sköter sig själv.
Under 2011 fortsatte också den ursprungsmärkta elen att växa. Ytterligare 100.000 hushåll valde el från förnybara energikällor. Nu är det 16 procent av de svenska hushållen som aktivt väljer ren el, fyra procent fler än förra året. Det är positiv utveckling som jag är övertygad om kommer att fortsätta. Energimarknadsinspektionen fattade nyligen ett mycket viktigt beslut kopplat till detta. Från om med nästa år ska det framgå på fakturan hur elen man konsumerar är producerad. Från 2013 ska det även framgå hur mycket koldioxidutsläpp som den egna elkonsumtionen gett upphov till. Enligt vår SIFO-undersökning känner 70 procent av svenskarna inte till att all omärkt el innehåller kolkraft. Det kommer denna reform bidra till att råda bot på.
Timvis mätning
I slutet av 2011 fattade riksdagen äntligen beslut om timvis mätning. En reform som vi har väntat på och som kommer minska kundernas elkostnad och hushållens koldioxidutsläpp. Timvis mätning innebär att alla privatpersoner snart kan köpa sin el per timme, precis som företagen gör, och därmed själva välja hur mycket el man vill köpa när elpriset är som högst. Det är en fantastisk möjlighet för alla elkunder att få möjlighet att reagera på de prissignaler som marknaden skickar ut. De senaste årens elprischocker har drabbat villaägare hårt och många har med all rätt varit upprörda över att de måste betala chockpriser på elen trots att de drar ner på sin elförbrukning. Timvis mätning skapar inte bara möjligheter för elkunder att påverka sin elräkning. Vi får också mindre kolkraft i vårt energisystem. För det fiffiga med timvis mätning är att om några lägger om sin elförbrukning blir det bättre för alla. För då sprider vi ut vår sammanlagda konsumtion över dygnet och blir mindre beroende av dyr och smutsig kolkraft.
En gemensam nordisk slutkundsmarknad
Men en av de viktigaste reformerna för att förenkla för kunderna har vi framför oss. Det handlar om den gemensamma nordiska slutkundsmarknad som ska införas senast 2015. I Norden behöver kunden i dagsläget både en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. Reformen innebär att elkunden i framtiden bara behöver ha kontakt med en aktör, elhandlaren. Det gör det enklare när man flyttar och elkunderna får bara en faktura. Idag får ju aktiva elkunder oftast en faktura från elnätsbolaget och en från elhandelsbolaget. Det vi gör 2015 gjorde telemarknaden för tio år sedan. Då togs telefonräkningen från Telia till hela svenska befolkning bort och kunden fick en räkning från det bolag man själv valt. Trägen vinner.
Utsikterna för elpriserna resten av vinter är goda. Om inget oförutsett händer kommer vi få en vinter med normala prisnivåer. Långtidsprognoserna har ingen extrem kyla i sikte, kärnkraften går på ungefär 80 procent och vi har välfyllda vattenmagasin.
Gott nytt elår!
Johan Öhnell, ordförande Telge Energi